Hållbarhet. Vad väcker det ordet hos dig? Är hållbarhet bara något som vi ska tänka på när vi bygger, konsumerar, tillagar mat etc?
För mig handlar hållbarhet om så mycket. Visst ska vi vara rädda om naturen och våra saker. Vi bör inte köpa bara för köpandets skull, vi bör tänka ett varv till. MEN hållbarhet i det här fallet handlar om oss själva. Hur tar vi hand om oss själva så att vi lever hållbart. Är ditt liv hållbart idag? Har du energi över till det som du egentligen vill eller har du bara energi till ditt jobb som du egentligen kanske inte trivs med så där super. Visst det är ett jobb, men det är inte alls så som du hade hoppats på. Det är mer slit än frid. Du lever mer för att jobba än att jobba så du kan leva?
Hållbarhet i livet handlar för mig om att äta gott, inte överdriva åt något håll. Sova på regelbunden basis. Ta pauser lite nu och då och inte bara ånga på. (Det är något jag personligen måste öva mig på när jag jobbar med mitt mugglarjobb.) Det handlar om att stanna upp och reflektera. Lyssna på naturen. Leka. Slappna av. Använda mig av eteriska oljor. Yoga. Reiki. Läsa böcker. Utveckla mig själv. Njuta. Sy. Sticka. Virka. Umgås med de jag håller av. Planera. Ha ett schema som visar på när var och hur, det gör att sammanhangen känns begrigpliga och hanterbara. Det gör att allt inte känns övermäktigt. Jag kan landa och jag får helt plötsligt så mycket mer tid över till annat.
Det är en konstig tid vi lever i nu. En världsomspännande pandemi som skördar offer hit och dit. Är smittan luftburen eller är den en så kallad droppsmitta? Ingen tycks veta säkert men många tar det säkra före det osäkra. Inte bara det att folk blir sjuka och dör, de blir arbetslösa också. Eller permitterade. De allra flesta jobbar hemifrån men vi som har samhällsbärande yrke vi måste gå till jobbet. Det debatteras flitigt om små barn smittar eller inte. Det är klart de smittar, men kanske inte i lika stor utsträckning, framförallt så verkar de inte bli så sjuka även om det så klart finns undantag även där. I skrivande stund råder det hårda restriktioner i mer eller mindre hela världen. Här i Sverige uppmanas vi att endast umgås med familj och helst undvika butiker och restauranger. Personligen tycker jag det är helt ok och jag skulle absolut inte ha något emot att ha ett jobb jag kunde jobba hemifrån med. Ett jobb på heltid alltså och ett som inbringade avkastning och lön.
Så, hur hanterar Du denna tid för att inte bli helt knäpp? För vi är ju inte mer än människor och människor behöver social interaktion och gärna även fysisk kontakt.
Själv har jag under jag vet inte hur många år drömt om att utbilda mig vidare så jag skulle kunna arbeta med annat åtminstone vid sidan av (jag har ju ett jobb jag faktiskt tycker om för det allra mesta). Under 2018 började jag ÄNTLIGEN förverkliga drömmen. Jag började jobba mer med mig själv. Jag gick yoga-kurser och jag yogade mer frekvent än jag gjort på länge. Jag gick meditationskurs. Jag gick en handledningskurs i coachande förhållningssätt. Jag lärde mig mer om eteriska oljor och hur de kan stötta oss på alla möjliga sätt och vis och det är så häftigt att uppleva.
I början på Mars nämligen den 8 mars blev 5åringen sjuk i feber och hosta, den 10 mars blev jag sjuk i feber med en djävulsk huvudvärk som var värre än migrän på många sätt och vis, sedan kom maghaveri. Den 11 mars vaknade mannen däckad. Varannan dag feber, varannan dag mer eller mindre frisk för min del. Efter några dagar kom en skällande torrhosta och ont längst ned i lungorna. Det var som om någon satt ett skruvstäd runt mig och i övre delen av lungorna hade någon lagt 120 kg tegelsten. Smärta som kom och gick i olika delar av kroppen. Efter ca en vecka stack febern upp i närmare 40grader. Den natten vaknade jag av att jag knappt kunde andas. Jag var tydligen blekgrå och mannen övervägde ringa ambulans. Läkarna är tämligen övertygade om att vi drabbats av viruset men ingen vet säkert eftersom vi inte fick testa oss och antikropptestet som togs 7 månader senare inte påvisat några antikroppar. Nå väl, jag var i alla fall sjuk i 8 veckor. Under dessa 8 veckor processades mycket inom mig. Jag kom fram till olika beslut om framtiden. Att det är dags att ta tag i de där drömmarna och planerna som varit med under 25 års tid. Jag kom hem till mig själv.
Det är bland annat därför denna sida kommit till. Den är en del i de planerna. Nu finns även ett företag registrerat. Ett företag som riktar in sig på friskvårdstjänster. Det är ju bara synd att det registrerades samma vecks som landet fick strängare restriktioner och vi nu ska undvika varandra. Helgen som var gick jag en massagekurs för att kunna erbjuda en djupt avslappnande, balanserande och stärkande massage med eteriska oljor. Det blir lite svårt att genomföra just nu känns det som. Samma sak känner jag med Reiki. Där har jag ännu inte hunnit gå stegen som gör att jag kan erbjuda reiki på distans men det kommer.
Jag har fått förfrågan om att spela in ett yogapass till en kurs för löpare. Jag kan villigt erkänna att jag har prestationsångest över det. Men ack så hedrande. En riktig utmaning för mig.
Nästa jag vill kunna erbjuda är samtal där jag är den som lyssnar och vågar ställa de där frågorna som inte alltid kanske känns så bekväma för man vet att svaret är det där som man inte riktigt kanske vill ta i just nu men som kanske är nödvändigt för att ett framsteg ska ske, dessa kan vi ju genomföra via olika digitala plattformar eller telefon.
Så, för att jag ska må så bra som möjligt under denna tid jobbar jag med mig själv och min personliga utveckling. Jag fokuserar på att ta tag i mina drömmar och förverkliga dem åtminstone så till vida att de finns vid sidan av även om de inte är min huvudsakliga sysselsättning just nu. Ja, det kanske är dumdristigt att starta upp en verksamhet nu, eller så är det ett genidrag. Det får vi veta först senare. Det enda jag vet är att jag mår bra när jag får göra detta. Även om jag ibland undrar hur jag ska få tiden, energin tryter och jag orkar inte sätta mig ned och strukturera dagarna för att få balansen. Då struntar jag i det och låter bli. Men genom att göra så kommer jag ju inte framåt. Men jag tänker, långsamt leder också framåt. Det största steget är i alla fall taget och det är för mig att registrera det där företaget och börja gå de där kurserna.
Igår mötte jag ett lejon. Det såg ut så som lejonet på bilden. Det hade snälla ögon och jag kände att det bara vill mig väl så jag blev inte rädd, nej det förvånade mig att jag träffade det. Det kom med ett budskap till mig.
”Min gåva till dig är att vara modig! Var stolt över vem du är, låt världen ta del av din begåvning och din visdom. Ett modigt lejon gömmer sig inte!”
Jag mötte även en uggla och en örn som bägge kom med liknande budskap. Ugglans budskap var ”gör bruk för din egen visdom, min gåva till dig är att föra din visdom vidare, genom till exempel text eller tal” och Örnens budskap ”Dela din visdom med andra! Min gåva till dig är att sprida din visdom!”
Så nu sitter jag här och skriver. Skriver utan att egentligen ha någon plane med det eller tanke. Bara låter orden flöda fritt, fingrarna löpa fritt över tangentbordet och bilda orden själv.
Det här var mitt första möte med kraftdjur men jag hoppas och tror inte det var sista gången. Jag vet ju att det finns energier runt om oss som påverkar oss varje dag och som vi faktiskt inte alltid kan förklara. Det är ändå rätt häftigt.
Jag tappade bort mig själv i augusti och september. Jag tappade mina rutiner som hjälpt mig att vara på banan så att säga. Men nu börjar det ordna upp sig igen. Jag känner att energierna börjar återvända trots att mörkret smyger sig på. Jag har under många år haft en tendens att vid den här tidpunkten alltid känna mig lite nedstämd på grund av bristen av solljus och det har då varit lätt att bara köra på som om inget hänt. Blunda för det så att säga. Det gör jag inte i år. I år stannar jag upp, tillåter mig att återhämta mig. Jag har hittat tillbaka till det som fungerar. Jag planerar veckan utifrån jobb, mat, återhämtning, sömn, kurs, fritid, handla/städa/tvätta, träna. Måndag till söndag 7.00-23.00. Färgpennor. Analogt men även digitalt med telefonens almanacka. Genom att göra detta får jag själv syn på att jag verkligen får fri tid. Jag får återhämtning. Jag tvingar mig till återhämtning. Och det finns gott om utrymme till spontanitet om jag skulle vilja det. Vi planerar veckans middagar för att underlätta. Och jag försöker att vistas ute under förmiddagarna alternativt mitt på dagen. Jag får till min tid för meditation och jag får till tid för att öva healing och jag får tid för min yoga. Herregud, så mycket tid som jag har nu har jag inte haft på evigheter. Det är som en helt ny värld öppnar sig.
Kaoset i huvudet, alla krav jag har på mig själv bara rinner undan. Tack vare att jag varje söndag sätter mig ned och drar upp riktlinjer för veckan. Tänk va! Det är ju fantastiskt.
Jag har tagit viktiga beslut för mig själv som jag tror också bidrar till lugnet. Att gå ned i tid för att kunna satsa på det som är viktigt för mig. Min egen hälsa. För hur det än är har vi livet här och nu och det ska vi göra det bästa av. Jag drömmer stort och vill utvecklas som människa. Jag kan bara inte då jobba och knappt träffa mitt barn känns det som, så det gäller att passa på och umgås och bygga relationen med honom lika väl som jag får återhämtning.
För återhämtningen är så otroligt viktig. Det vet alla som en gång varit inne i den berömda väggen. Vi som varit där vill inte tillbaka. Vi har en större sårbarhet om vi inte får till återhämtning. Men vad innebär återhämtning? Är det att vila hela dagen?
För mig är återhämtning att vila genom att göra roliga saker. Sådant som får mig att känna glädje eller sådant som får mig att använda hjärnan på ett sätt jag inte gör annars. Till exempel genom att lära mig något nytt som att sticka mönstrade vantar. Att slippa känna krav från mig själv eller från utomstående. Att jobba med skapande saker. Att jobba med personlig utveckling. Att lära mig mer om det som naturen ger oss människor i överflöd. Där hittar jag min återhämtning.
livingbyerika.com 