Nu har jag snart haft semester i en vecka. Den inleddes med en yoga-helg ute på Karins ö. Eller ja, i hennes stuga. En fantastisk helg så tillvida att det var många gamla ingrodda surdegar till känslor som kom upp till ytan och fick lämna kroppen. Hela måndagen gick åt att bearbeta det som jag varit med om. Jag sov i 11 timmar oavbrutet. Jag vet inte när det hände senast en fullmånenatt.
Vädret som rått har varit utmärkt för att städa och göra sådana där tråk-måsten så det har tisdagen ägnats åt. Onsdagen var en enda lång väntan på ett paket fullt med nyttigheter jag skulle fått för en vecka sedan. Känslan när paketet kom var näst intill euforisk. Ska bli så spännande att få testa alla produkter framöver.
Jag börjar landa än mer i det som är jag. Saker börjar klarna för mig och jag vågar släppa garden mer och mer. Den här resan jag gör nu är så himla himla häftig.
Jag är så tacksam över alla kontakter jag knutit med ett gäng kvinnor som lyfter och hjälper varandra att nå sina mål och de finns över hela världen. Vi kommer att gå hur långt som helst. Det är så häftigt att se alla dessa som har insett att vi alla vinner på att hjälpa, dela med oss av det vi har och kan istället för att säga; tyvärr det där får du leta upp själv för det fick minsann jag göra. Eller tyvärr, varför ska jag hjälpa dig? (Du kan inte hjälpa mig för jag har nått dit jag strävat eller du verkar inte ha det som jag behöver just i detta nu) Det finns nog en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper och lyfter varandra tror jag. Och jag tror att alla dessa fantastiska kvinnor också har insett det.
Resten av denna vecka kommer ägnas åt det viktigaste jag har i mitt liv. Nämligen först och främst mig själv genom att jag gör min dagliga morgonrutin där jag sätter upp vad dagens göromål är och jag landar en liten, liten stund på yogamattan och lyssnar in vad kroppen behöver just där och då. Sedan ska jag lyssna in min 5åring och hitta på saker som kan passa honom.
Vad gör du resten av veckan?
Namaste!
livingbyerika.com 