
Oro, du och jag. Vi är aldrig ensamma om att någon gång känna oro. Alla känner någon form av oro någon gång i livet. Har du tänkt på att oro kan innebära så många olika kontexter? Det kan vara allt från pyttesmå till ordentligt stora saker och det som är pyttelitet i dina ögon kanske inte är det i mina ögon. En gemensam nämnare oro har heter stressor. En stressor är något som triggar kroppens fight or flight respons dvs fly eller fläkta responsen, den som vi ärvt av våra förfäder som levde på stäppen. Vårt sympatiska nervsystem aktiveras och kroppen reagerar som den är designad att reagera när vi utsätts för fara. För det är just det kroppen tror att oro är. En fara för våra liv. Kortisolnivåerna höjs, sockernivån i blodet likaså. Noradrenalinet och adrenalinet börjar pumpas ut i våra celler. Hjärtat pumpar ut blodet snabbare till musklerna, matsmältningen sätts på sparlåga. Syn och hörsel skärps och vi blir på vår vakt. Allt för att vi så snabbt som möjligt ska kunna fly därifrån om faran blir för påtaglig. Allt detta sker på grund av våra egna tankar… och alla reagerar vi olika på oro. För mig sätter det sig i magen på olika sätt. Sedan kryper det under skinnet och jag vet liksom inte vad jag ska göra av med allt. Jag måste röra på mig. Så ett av mina knep för att inte låta oron ”äta upp mig” eller tära på mig helt och hållet är att vara ute och gå. Gärna i skogen eller längs havet. Ett annat knep är att vara snäll och omtänksam om mig själv och krypa ned i ett varmt bad med eteriska oljor eller en eterisk olja i doftspridaren. Andas djupa andetag. Landa. Ett annat sätt för mig är värme. Dricka något varmt långsamt, lyssna på en ljudbok, omsvept i en varm go filt. Eller skriva. Skriva ur mig allt i en anteckningsbok. När jag tänker efter är nog skriva det mest effektiva sättet för mig. Dels får jag ur mig orden och dels får jag sedan syn på saken utifrån ett annat perspektiv. Kanske kommer jag då på och ser ett mönster. Kan jag förändra på något sätt? Kan jag agera annorlunda? Vad i situationen vad det som triggade igång oron?
Hur gör du när du känner oro? Hur tänker du kring ordet oro? Triggar det något hos dig?